våga prata mer

Två vuxna människor som lever tillsammans kan inte alltid vara bästa vänner. Så är det. Men älskar man sin partner så måste man på något sätt hitta en bra metod för att möta de hinder som uppstår på vägen, för inget förhållande är rosenrött och vadderat med små fluffiga moln och annat snutteplutt, jag har då aldrig hört om ett förhållande där det inte stormar lite ibland.

Mitt recept för ett sunt och varaktigt förhållande är kommunikation. Jag och min älskade älsk pratar och pratar och pratar, tråååkigt tycker kanske ni. Men vet ni vad, för varje dag som går så lär jag känna nya sidor hos min blivande man, just tack vare att vi pratar om allt. Det kanske inte är det smartaste att sätta igång och försöka sitta ner sansat och diskutera just när det stormar som mest, men efter att båda har fått ta några djupa andetag och bitit sig i tungan några gånger så blir det med ens lättare att faktiskt få fram vad det är man menar, utan hårda ord eller grodor som hoppar ur munnen. Oftast så beror våra konflikter på missförstånd, eller att man egentligen är irriterad på något helt annat. När man lever så tätt inpå varandra så agerar man ju inte bara bollplank utan ibland även störtkruka, för vår uppgift som en partner är väl att stötta och skydda vår älskade. Finnas där i vått och torrt, oavsett om humöret inte är det bästa alla dagar, eller om man inte alltid orkar vara hurtbullen själv och vara pigg och glad dygnet runt.

Hur gör ni?