Den största anledningen till att jag startade denna blogg var för jag vill kunna sprida glädje. Jag är inte perfekt, inte på långa vägar. Men varje dag strävar jag efter att få känna glädje och stolthet över vad just jag kan åstadkomma. Mitt mål i livet är att få vara lycklig, säkerligen håller ni alla med mig när jag säger det. Är det inte lyckan vi alla strävar efter? Men vardagen gör sig alltför ofta påmind och ibland kan det vara svårt att bryta gamla vanor och mönster, rutinerna skapar trygghet, men ibland kan det även medföra att vi glömmer bort att se vad som finns utanför våra trygga ramar. Jag är fast övertygad om att vi gör medvetna val i vår vardag. Ibland är det nog mer än nyttigt att uppmärksamma våra kontrollbehov och rucka lite på det som börjar kännas invant och lite grått.
Jag ler nästan jämt, ibland av ingen anledning alls. men det jag har märkt är att det alltid smittar. Busschauffören som muttrar över tidtabellen, damen som suckar över de alltför högljudda ungdomarna, patienterna som känner att de inte har något kvar att leva över... När jag tänker efter så kan jag faktiskt inte komma på ett enda tillfälle då mitt spontana leende mot en främmande människa inte har blivit bemött med ett leende tillbaka. Om vi vänder på hela situationen och minns ett tillfälle då glädjen sprudlar i hela kroppen, visst känns det som att hela världen är lycklig då. Den arga tanten i snabbköpskassan håller helt plötsligt inne med sin sura kommentar och brevbäraren tjoar glatt till dig i dörren. Har du tänkt på att det kanske faktiskt är just DIN glädje som har smittat av sig?
Vem blir inte berörd av ett barns bubblande skratt? När Tilde sitter hemma och jollrar och skrattar hysteriskt åt leksaken som jag har placerat på huvudet så skrattar både jag och älsken högt. Tildes glädje åt något så simpelt som en plastbit har helt plötsligt smittat av sig till en varm hysterisk glädjekaskad hos två vuxna helt realistiskt tänkande människor... Ibland är livet allt bra fantastiskt.
När man träffar på människor som har det där lilla extra och som utstrålar energi och glädje, så känns det verkligen. Håller ni inte med? Vad gör du av den känslan som du får då? Tänk om du skulle ta tillvara på energin du precis fick och ge den vidare till nästa människa du möter, kedjereaktion? Är det realistiskt? Absolut! Men, det är ditt val, gör dig själv medveten om dina handlingar och lär dig att våga förändra. Leta efter det som är positivt och sprid det vidare. Självklart tar det tid, men den som vinner på det i längden.. det är du själv. För plötsligt så kanske människor runtomkring dig förknippar din närvaro med glädje och plötsligt så möts du av spontana leenden lite överallt. Det skapar en guldkant i tillvaron vardagen känns med ens inte lika trist och grå. Det funkar för mig, vågar du prova?
Under våren kommer jag att ta in gästbloggare. Kvinnor och män som berättar om hur de i sin vardag finner sin inspiration till att finna styrka och glädje. Har du en historia att berätta, hör av dig till mig: piece_of_your_cake@hotmail.com
Först ut att gästblogga är en kvinna som kommer att vara en återkommande gästskribent här. Detta är en kvinna som på grund av hennes yrke måste vara anonym, men hon kommer att gå under namnet Amazonen. Detta är en kvinna som är en sann inspirationskälla, hon har gett mig styrka och vägledning många gånger under åren och jag är otroligt stolt över att få publicera hennes tankar om livet här!
Du är verkligen ett energiknippe och glädjespridare till max. Så fort man ser dig känner man hur man själv drar på smilbanden. Härligt :)
SvaraRaderaO vilken bra idé med gästbloggare! Klockrent helt enkelt.
Ses snart
kram