fredag 29 januari 2010

Arga tanter

Sitter i soffan och försöker ladda inför en jobbhelg. Tilde studsar frenetiskt upp och ner samtidigt som hon genomför akrobatisa konstycken med sin nyfunna vän - tungan. Hon har upptäckt att ju mer hon vänder och vrider på denna otroligt roliga sak, desto fler ljud kan hon åstadkomma - SAMTIDIGT. Med andra ord ser min lilla 7-månaders tjej just nu ut som en smått galen rabiessmittad duracellkanin. Undrar vem hon brås på ? ;)
Jag har smått maniskt gått in på husletar jakt. Hur kommer det sig att när det absolut inte är läge för någon flytt, så finns det oändligt med intressant objekt. Men närvi nu äntligen ska röra på oss... så finns det nada. Inget som är av intresse för oss i alla fall. Stooor suck. Jag längtar efter mer yta och trädgård. Hjärtat bultar hårt hårt bara jag tänker på det.
En underlig sak hände idag när jag var påväg hem från affären. Framför mig så går det en äldre dam med rollator, det är massor med snöslask och glashalt. Plötsligt halkar hon och såväl tanten som rollatorn hamnar upp och ner. Jag skyndar mig fram för att se hur det gick, men när jag väl kommer fram och ska försöka hjälpa henne upp så blir hon vansinnig:
Tanten: "låt mig vara!! Ta bort dina smutsiga händer innan jag ringer polisen din perversa faan!!!"
Jag: "ehh, men alltså, behöver du inte hjälp att komma upp? Jag hjälper dig gärna"
Tanten: "Men för i helvete, fattar du trögt eller din äckliga råtta, försvinn med dig. Fyyy dig att försöka utnyttja en svag gammal dam!! Stick med dig!!"
Jag: "Okej, ursäkta att jag störde"
När jag så börjar traska vidare samtidigt som jag sneglar bakåt (jag är ju fortfarande orolig för damen) så kommer det en ung kille framspringande till henne. Eftersom att jag inte hunnit så långt så hör jag dom prata:
Tanten: "Ååååh, tack snälla söta rara, vilken fin ung man du är. Här hade ju jag kunnat ligga och frysa ihjäl"
Ung kille: "Jamen, klart att man ställer upp"
Tanten: "jaa, du räddade mig precis från en hemskt otrevlig människa, hon bara skällde på mig för att jag låg i vägen! (sen pekar hon åt mitt håll) Folk med barnvagnar tror tydligen att dom äger världen.
Sedan blänger båda på mig som om jag var den sämsta människan i världen.
Jahupp, så var det med den medmänskligheten! Tur att man kan skratta åt sånt här, för nästa dam som trillar framför mig kommer jag definitivt att försöka hjälpa igen... Hoppas bara att hon inte är lika arg ;)

2 kommentarer:

  1. Hon tappade säkert förståndet när hon föll....du får försöka se det som att det inte är lätt att bli gammal ;)

    SvaraRadera
  2. Vilken grej! Hon hade väl en inbyggd aversion mot barnvagnar.

    Jag hade säkert gjort saken värre om det hade hänt mig och sprungit fram till dem för att förklara för killen att jag velat hjälpa. Varpå de båda hade trott jag skulle atackera dem och vips hade jag hamnat i finkan.

    Jag skall för övrigt fundera på det där med att skriva något. Kommer jag på något bra hör jag av mig.
    Kram

    SvaraRadera